Justitiemord!

dror

Jag är en fredlig person och brukar oftast försöka undvika konflikter för jag tycker bättre om harmoni, men detta gör mig rosenrasande! Det är sant att saxophone inte alltid låter så bra om det inte framförs på ett proffsigt och/eller kosmiskt sätt men det kan aldrig låta så illa att det kan förbjudas. Visst, det är ett kraftfullt instrument som kan påverka människor på de mest sinnrika sätt, men där man arresterar saxofonister arresterar man snart också astronomer, astronauter, egyptologer, kemister och roddare! Det är då rakt inte världen jag vill leva i. Jag hittade låten Dror spelade på Youtube och det är inte ens en särskilt spirituell låt så jag förstår inte hur politikerna kan känna sig hotade av den, oavsett instrument.

Enda sedan Adolphe Sax lanserade detta mytomspunna instrument har det varit föremål för överhetens misstänksamhet, men ytterligheter som dessa har jag aldrig hört om förut. Vad jag förstår av artikeln är det dessutom inte ens klarlagt vad Björn Söder, som konserten var tillägnad, tyckte om låten. Det minsta man kan begära är väl åtminstone att polisen inväntar publikens respons.

Istället för att svara med våld borde svenska staten lyssna till vad våra saxophoner har att säga och bemöta dem med respekt, till exempel med hjälp av en flöjt eller en Hammond-orgel. Hade jag inte haft fullt upp med att repa inför spelningen i Köping hade jag åkt ner till domstolen för att visa denna Dror mitt stöd. Jag skulle spela Time we left this world today utanför entrén och kedja fast mig vid min saxophone för att visa att staten aldrig kan ta den ifrån mig.

Jag är så upprörd att jag tror jag måste gå ut och sätta mig i wigwamen med en hövding.

Bokning!

Igår eftermiddag ringde jag till Per Granberg på Birdnest records. Det gick inte riktigt som jag hoppats men jag känner fortfarande att det är ett steg i rätt riktning. Tyvärr låg hans skivbolag lite på is för tillfället för det är inte så många i Sverige som köper CD-skivor just nu. Det visade sig dock att han lyssnat mycket på Hawkwind och var väl bekant med min kosmiska saxophone så han erbjöd mig att komma och spela på hans restaurang Ögir i Köping. Jag tackade ja och förklarade att jag på senare tid skaffat mig ganska breda kunskaper om att spela inför restaurangpublik.

Jag blev faktiskt lite tagen av situationen, även om det ju var jag som ringt upp honom för att prata business. Jag försöker alltid hålla en positive attitude men inners inne kändes detta lite som att greppa efter ett halmstrå. Varför skulle en svensk skivbolagsdirektör som ger ut halvrisiga Slade-covers vara intresserad av en åldrad musicnaut? Men som vanligt visar sig universum oberäkneligt! Denna bokning var en viktig belöning till min självkänsla och hjälper att hålla mig motiverad att göra min grej. Dealen var förvisso bara reseersättning, mat och bira men vem vet vilka som kommer sitta i publiken. Om jag inte minns fel tror jag Bananarama blev upptäckta när de spelade på en restaurang som Elton John drev så vem vet.

Jag var så nöjd efter samtalet att jag unnade mig två pints of Guinness till maten och sen ringde jag Dik Mik och berättade den glada nyheten. Han gratulerade mig och erbjöd sig att komma över och agera roddare som under the good old days. Det kunde faktiskt vara riktigt bra för snöret som håller fast dörren till baksätet i vanen håller på att skavas sönder så någon skulle behöva byta ut det innan resan. Jag lovade att undersöka om reseersättningen även inkluderade att flyga in en roddare från UK och skulle höra av mig igen. Det är naturligtvis lite märkligt att jag plötsligt är Dik Miks chef men om dealen går igenom ska jag se till att ta hand om honom väl, precis som när jag hjälpte honom att genomföra sin barndomsdröm om att bygga en wigwam förra året (se tidigare inlägg).

Jag slog även en signal till Albert och berättade att farsgubben minsann var eftertraktad hos den berömde Per Granberg på Birdnest records. Först sa Albert ingenting sedan sa han mycket bestämt att han måste få följa med på detta. Jag blev glad att han för en gångs skull vill umgås med mig frivilligt så naturligtvis sade jag ja. Han, jag och Dik Mik i en van till Köping, vilket äventyr! Påminner mig om när Hawkwind for till Leicester för att överraska Jon Lord en gång. Det blev en minnesvärd tillställning som ingen av oss minns någonting av.

Nu ska jag koppla av med lite rogivande saxophone yoga i vardagsrummet. Ska även börja fundera på en set list till spelningen.

Success!

Success! Jag gick till biblioteket igen för att hitta telefonnumret till den här Granberg som jag berättat om tidigare som kom till min kännedom genom professorns formulär (Note to self: kom ihåg att fylla i de sista frågorna och skicka in det). Bibliotekarien visste först inte var hon skulle börja leta för det finns väldigt många Granberg i Sverige. Det är ett vanligt arbetarnamn så det finns ungefär lika många som det finns Kilmister i England. När jag förklarade att just denna Granberg arbetade med skivförsäljning blev det lite lättare för då kunde hon samköra dessa uppgifter på sin dator. Det tog en liten stund men till slut fick hon fram namnet på skivbolaget i fråga, och ni kan aldrig gissa vad det är! Fågeln som flygit i mina tankar under flera månader gjorde sig åter påmind för skivbolaget heter Birdnest! I bibliotekets källararkiv med saker som inte lånas så ofta fanns en av bolagets skivor så jag betalade genast böterna på mitt lånekort och bad att få med den hem. Jag avslutade besöket med att ta bibliotekarien i hand och säga att jag hoppades att en dag få återgälda denna tjänst. Jag inser att det var lite flörtigt av mig men min och Riitas relation har gått lite på sparlåga på sistone så jag tyckte inte det var opassande av mig.

Sitter nu och lyssnar på Även vackra fåglar skiter och har hittat ett nummer i konvolutet som jag ska ringa när jag lyssnat igenom den några gånger. Det är viktigt att göra research först så jag vet vilka av mina musikaliska strängar jag ska framhålla när jag presenterar fördelarna med ett samarbete. En grupp som heter 23 Till har med en ganska dålig version av Do anything you wanna do på skivan och den är jag säker på att jag skulle kunna göra en fetare tolkning av om denna Granberg vill ge ut en uppföljare någon gång.

Jag kommer nog inte berätta om mitt möte med fågeln om jag träffar honom, det kan av vissa uppfattas som weird och riskerar att få mig att framstå som kufisk, det har jag lärt mig av liknande situationer genom åren. Men får jag bara till ett möte ska jag ta med mig demon på den nya låten jag jobbat med och som just nu går under arbetsnamnet Wigwam Concorde. Blir det ett kontrakt ska jag ta med Albert i tacklistan. Inte bara för att han är min son utan även för att han hjälpte mig hitta fram på denna del av livets stig. Bortsett från mitt framträdande på ålderdomshemmet känner jag att mitt liv stått ganska stilla sedan Dik Mik hälsade på och mötet med Riita, men det här kan mycket väl vara nästa stora steg framåt.

https://www.youtube.com/watch?v=Mh8mpuJOUSc

Concorde 40 år

Idag har jag ringt till min son Albert. Han är stor nu så vi hörs inte så ofta men jag gillar så klart att prata med honom. Han är sådan där trallpunkare som inte fanns back when jag spelade saxophone i Hawkwind. Det är en spännande kultur som jag inte förstår så jättemycket av men jag lyssnar alltid intresserat när han berättar. De vill till exempel krossa systemet genom en organisation som heter SSU som han är med i och att det ska vara gratis att åka buss. Det vore väldigt soft om det plötsligt skulle bli gratis för mig att köra min van så jag stöttar honom till fullo även om han inte riktigt verkar vilja kännas vid min support och drar sig för att åka i min van när vi ses.

Den här gången ringde jag för att berätta att det idag var 40 år sedan Concorde började flyga linjetrafik. Jag är ganska intresserad av flygfarkoster och följer en youtube-kanal som bara handlar om sådana och där fick jag reda på denna intressanta fakta. Tänk er att färdas i the speed of sound över mother earths snöklädda bergstoppar. Albert tycktes märkligt nog inte vara riktigt lika fascinerad utan stönade mest något om att ”orka”. Jag har med åren blivit riktigt bra på svenska men detta ”orka” har jag aldrig riktigt förstått. Jag försökte muntra upp honom med att jag upptäckt en svensk schaman vid namn Roger Pontare som gör psych på svenska men han suckade bara igen och lät inte intresserad alls. Jag insåg att han nog inte riktigt hade tid för mig och vi skulle just lägga på när jag i förbifarten nämnde att jag höll på att fylla i ett formulär och skulle ringa ett samtal till Dik Mik för att se om han visste vem en Granberg i något som hette Charta 77 var. Då blev Albert plötsligt intresserad och började prata fort och engagerat om en rockgrupp som hette Slutstation Tjernobyl och en annan som hette Definitivt Femtio Spänn. Det är inga grupper jag känner till men som jag tidigare berättat har jag inte så bra koll på svensk musik på grund av alla undermåliga skivomslag här.

Denna Granberg är tydligen en viktig skivbolagsdirektör i Sverige så kanske fanns det en kosmisk mening med att professorn kontaktade mig. Nu när jag har ett namn att gå på kan jag kanske få hjälp att etablera mig bättre på den svenska musikscenen. Albert ville inte hjälpa mig men jag ska se om jag hittar något på Internet när jag är klar med formuläret.

Formulär

Har fått ett nytt meddelande från forskaren jag berättade om tidigare. Hans forskning är igång och han håller just nu på att sammanställa en psykologisk profil av mig. Som ett led i detta har jag fått ett formulär med frågor att besvara och flera av dem ser ganska roande ut så det här ska bli skoj! Ska sätta mig med det ikväll men jag klistrar in det här ifall ni vill prova själva. Tyvärr har jag inget facit men hör av er om ni gör det så kan jag skicka det vidare till professorn.

Om du blev uppringd mitt i natten och erbjöds ett ton gratis apelsiner om du kommer och hämtar dem själv med en gång, skulle du nappa?
Om ja, tror du att du skulle palla äta upp dem utan att bli less?
Om nej, varför inte då, de är ju gratis?

Har du någon gång blivit besökt av varelser från yttre rymden?
Om ja, från vilken planet?

Du ska arrangera VM i snooker och råkar av misstag förlägga tävlingen till en finlandsfärja. Hur utser du vinnaren i varje match?

Hur lång är din mellangård? (Ange i millimeter)

Ett gatukök accepterar bara kortköp över 75:-. Du hade tänkt nöja dig med en stor strips men har inga cash. Vad gör du?

På grund av ett tekniskt fel går det inte att stänga dörren till utedasset på gården där du befinner dig på ett garden party. Du har just försökt äta ett ton apelseiner och är riktigt risig i kistan. Vad gör du?

Om du måste välja mellan att döda ett djur eller döda en människa eller döda två djur. Vad väljer du? (Ange max två alternativ)

Du vaknar en morgon och är förvandlad till en skalbagge. Du är lika stor som vanligt men ser alltså ut som en skalbagge, pratar skalbaggespråk och allt sånt där. Hur förklarar du för dom andra skalbaggarna att du är så jävla stor?

Du känner en riktigt äcklig doft. Den visar sig komma från Granberg i Charta 77 som bor på din soffa. Slänger du ut honom eller soffan?

Väderleksrapporten utlovar regn men ditt horoskop förutspår en lysande framtid. Hur går du till väga för att inte störa stjärnornas placeringar på himlen?

Du befinner dig på hoppstylta inuti en jättestor mickrofonreplika. Utanför står ett vetenskapligt geni och sjunger playback in i den jättestora mickrofonen när det plötsligt inträder en pantomimelefant på scenen. Publiken verkar inte uppskatta tilltaget. Varför?

Utan att du minns hur det gick till vaknar du plötsligt en morgon med ett ton halvruttna apelsiner i köket. Du kan inte bära ut dom för du är en skalbagge och har inga händer. Ute på gården ligger Granberg i Charta 77 på din soffa och mäter sin mellangård samtidigt som en döende pantomimelefant flämtar under ett snookerbord. Vad är dröm och vad är verklighet?

Hur det gick till när jag skrev Dying Seas

Jag vaknade inatt av ett droppande ljud som återkom ungefär var tredje sekund. Jag har väldigt svårt att sova när jag hör återkommande ljud för jag får ungefär som en tvångstanke att jag måste höra nästa och nästa också. När jag är vaken kan jag uppskatta repetitiva ljud från naturen eller exempelvis min van för det blir som grunden till en låt där jag fyller i luckorna med min kosmiska saxophone. Dying Seas skrev jag exempelvis efter att kylaren på vanen kokat när Hawkwind var på en inspirationsresa till Canterbury. Men när jag ska sova vill jag helst ha lite mer röriga ljud eller något som låter konstant, inte sådant som får mig att associera till krautrock. Jag vet inte riktigt varför men det hjälper min hjärna att slappna av om jag sover till en kakafoni på lagom ljudnivå.

Inatt vaknade jag som sagt och hörde ett ljud jag inte kände igen men som återkom med jämna intervaller. I mitt lite yra tillstånd fick jag först för mig att det var sorkarna som övergett hönshuset och nu gett sig på huvudbyggnaden. Men så kom jag på att jag ju spikat igen sorkhålet så det föreföll orimligt. Efter några minuter vaknade jag till så smått och kunde lyssna klarare. Jag lokaliserade ljudet till elementet och tvingades tända i taket för att se vad det var. Helst undviker jag att tända ljuset mitt i natten för det svider så i mina ögon men ibland har nöden ingen lag.

Det visade sig att jag fått en läcka i elementet där reglaget sitter och där droppade vatten nu ner på golvet. Förutom att störa min sömn riskerade det i längden att leda till en vattenskada som kan bli både kostsam och hälsovådlig om det bildas hussvamp. Så kunde jag naturligtvis inte ha det så jag stoppade en pipa och tog mig en funderare. Jag kom fram till att det enklaste sättet för att hitta en lösning vore att använda sig av droppandets inneboende gravitation. På så sätt skulle jag förhoppningsvis kunna vända problemet till att bli halva lösningen.

Som av en händelse låg ganska många av mina verktyg just nu inne i städskrubben så jag plockade ut slagborren och ritade ett kryss på golvet där vattendropparna landade. På mindre än en minut hade jag borrat ett hål ner till källaren. Den är gjuten i betong så jag kommer vara long gone innan vattnet lyckats äta sig igenom den på det sätt som exempelvis Nilen gjort genom Egypten. Jag lade ut en handduk på golvet så att ljudet från dropparna dämpades och somnade sedan som ett barn.

Telefonsamtal från Del Dettmar

Fick ett telephone call från min old mate Del Dettmar imorse. Han ville önska gott nytt år och det är alltid trevligt att höra hans varma röst. Del bor vid Kootenay Lake i norra Canada så för honom var det sent på kvällen dagen innan min, vilket alltid gör mig lite förvirrad och vi måste alltid börja varje samtal med att reda ut detta en gång för alla. Del frågade hur det var med alla gamla pals och jag har ju tyvärr inte koll på så många men svarade att jag trodde att Dik Mik befann sig i Danmark på jobb och att Dave Brock mådde bra senast jag träffade honom på ett fartyg på the Baltic sea. Precis som jag och Dik Mik började Del i Hawkwind som roddare men gick över till att spela synthesizers när Dik Mik tog en liten paus från bandet efter en incident med min van. När han mådde bättre tyckte Dave Brock av två synthesizers lät fetare än en så båda blev kvar i bandet och en ny roddare fick anställning istället. Vi hade några väldigt trevliga år men på en stundande flygresa till Sellafield råkade Del höra fel på ett utrop och misstog British Columbia för Cumbria och bordade ett plan till Canada istället för norra England. Hawkwind är vana vid att alla medlemmar ibland inte dyker upp så vi genomförde konserten ändå utan problem, men vi undrade ju efter någon dag vart han tagit vägen. På den här tiden gick det inte att spara nummer i telefonerna för de hade ingen display och var inte mobila så det var inte så lätt att få tag i varandra.

Det visade sig i alla fall att norra Canada var som klippt och skuret för Del Dettmar för han blev kvar där och trivs utmärkt. Jag vet inte exakt vad han pysslar med om dagarna, men vem vet egentligen det? Hans resa är väl på sätt och vis inte helt olik min egen även om jag hamnade i Sverige istället.

Sedan berättade Del den goda nyheten att han kommer besöka Europa i vår tillsammans med en alternativ upplaga av Hawkwind, som jag själv faktiskt turnerat en del med genom åren. Hawkwind har ju som ni säkert vet ganska många tidigare medlemmar, vilket fört med sig det praktiska att det finns musiker över till flera upplagor att turnera samtidigt. En del tittar lite snett på detta men jag låter mig inte bekommas eftersom jag är en av the original musicnauts. Föreställ er Space Ritual utan stämningsskapande saxofon och flöjt. Nej precis, det vore inte mycket att ha! Jag sa till Del att han gärna fick slå mig och Dik Mik en signal igen när han kommit över så kunde jag ta min saxophone och Dik Mik sin sampler och haka på dem. Han lovade att göra det om han kom ihåg.

Här är en bild på Del från tiden när det begav sig:

DelHead

Och ett lite nyare kort från min trädgård när han hälsade på senast för två år sen:

del1

Han har verkligen inte åldrats en dag!